Dag 03 – Mina föräldrar

Nu kommer mitt inlägg om mina kära föräldrar! Bättre sent än aldrig, eller hur?

Min mamma heter Margot och är född den 22 november 1959 i Kiruna, där hon också har haft hela sin uppväxt. När hon gick på gymnasiet gick hon på linjen beklädnadstekniska, att sy var alltså ett stort intresse för henne. Hon åkte även konståkning, skrev mycket, spelade gitarr och tågluffade. Även om hon var rätt blyg så var hon framåt och visste vad hon ville, och senare bestämde hon sig för att åka till Danmark och plugga till lärare på skolan Tvind. Där träffade hon min pappa.

Min pappa är dansk. Han heter Teis (uttalas Tajs), född 23 maj 1968, och har sin barndom i ett av Köpenhamns stora betonggetton. När han var liten var han en riktig busunge. Hans pappa som han bodde med fick verkligen slita med att hålla honom i styr. Under hela vår uppväxt har vi alltså fått höra historier om hemmabyggda kanoner och smällare, flygplan av grannens barnvagn, krig med dartpilar som inte slutade så bra, klättringstävling på stora byggnader och mycket,mycket mer. Efter nian flyttade han ensam och började på Tvind. Han behövde en ny start, och under perioden på skolan fick han chans att växa upp.


Som sagt träffades mamma och pappa på den där skolan Tvind. Efter alla berättelser om den känner jag att det är något jag själv skulle ha gjort efter gymnasiet, men det var länge sen och verkar inte ha samma koncept längre. Det var en resande skola, och de reste runt hela världen och jobbade eller studerade. De var bland annat i Afrika där de byggde skolor och undervisade i språk. Det var såklart aldrig ett glamoröst liv, och de levde i ett kollektiv på skolan med gemensam ekonomi och boende. Resorna var oftast med deras bussar, hur långt bort de än skulle.

Min pappa till vänster på mellersta slafen.

Pappa som hänger i luften på vindkraftsverkbygge med skolan.

Min mamma andra personen från vänster längst bak.

Med den här upplevelserna i deras liv, och efter att ha sett världen i ett annat perspektiv, så har även vi (deras barn) präglats av det här. Jag ser solidaritet som en självklarhet och drömmer själv om att få hjälpa till att världen ska bli bättre (som jag nämnde i tidigare inlägg).
Efter skolan flyttade mina föräldrar till Kiruna. Det var mest pappa som så gärna ville dit, han hade ju aldrig upplevd det klimatet som mamma bara ville ifrån. De bodde i en lägenhet och fick båda jobb som lärare. Jag blev till och senare flyttade vi in till Virvelvägen 7 där vår familj blev till fyra och senare fem.

Pappa ville till vintern och Kiruna. Första steget till att bli kirunabo var att lära sig åka skidor.

Jag var inte lika kass som farsan!

Virvelvägen 7 innan alla utbyggnader.

Som om mamma och pappa inte blev trötta på att åka buss efter Tvind tiden så köpte de en egen som de inredde själv. Den hade våningssäng längst bak, dusch, kök och toalett. Vi åkte runt med den en hel del, mest till Danmark för att hälsa på pappas familj.

Vilostund i bussens våningssäng.

Vi hade alltid projekt på gång, och när vi för första gången åkte utomlands och bodde på hotell frågade Rasmus "Finns det en verkstad här?". Nu har mamma och pappa (främst pappa) lugnat ner sig lite. Vi flyttade till Orsa år 2003 och pappa fick jobb som rektor. Min lillasyster Linn föddes året innan, så mamma var mammaledig igen. Men nu jobbar hon som specialpedagog och musikterapeut här i Orsa. Pappa har gått från att vara egen företagare på heltid till att bli utställningschef på Teknikens Hus i Luleå och pendlar mellan hemmet och jobbet (tre veckor där och en vecka här). Planer på att vi alla ska flytta upp till Luleå börjar diskuteras, men ännu är inget 100 % säkert.

Jag älskar mina föräldrar, och hela min familj. Mamma och pappa har verkligen varit bra föräldrar, även om de i vissa stunder inte riktigt har vetat hur de ska handskas med situationer (det är inte lätt att vara först född). De har lärt mig mycket, och gett mig bra värderingar och varit öppna till att låta oss barn hitta oss själva. Jag hoppas att jag kommer att få uppleva allt dem har upplevt och bli lika bra föräldrar som dem!

Bild från mamma och pappas bröllop 1999.