Hem igen.

Nu är väskan nästan helt packad, datorn väntar bara på att få hoppa in i den också. Om en timme går tåget mot Uppsala, och imorgon byter jag till det tåget som går till den här söta pojken som jag har saknat så sjukt mycket.

Bubbelbitar och kanske lite djupare än så.

När jag och pappa var ute på stan idag i det fina vädret svängde vi bland annat in på Lush. Jag har aldrig varit in där för att jag alltid har tänkt att det bara är asdyra produkter som man sen inte kommer att använda bara för att de var så dyra. Men eftersom att jag knappt hade handlat något under hela veckan här i Luleå så brände pengarna i fickan och vi tänkte att en liten titt inte kunde skada. Jag köpte en badbomb (som hette bubbelbit egentligen) med lavendeldoft som jag tänker mysa med hemma i badkaret. En schampokaka som luktade som citrongodisar fastnade jag också för så även den följde med mig ut i en papperspåse.



Inatt är sista natten här i Luleå innan jag åker hem till Orsa igen. En veckan har jag varit borta från allt och alla och nu saknar jag det. Innan jag åkte var jag spytrött på mitt liv i Orsa och alla människor. Jag visste inte vad jag skulle göra och såg ingen mening med något. Så ibland behöver man verkligen ta ett steg tillbaka för att kunna se vad man egentligen håller på med. Få lite perspektiv och inse att allt faktiskt inte är så hemskt. Under veckan har jag kommit fram till en del saker som faktiskt gör mig lycklig och får mig att se meningen med livet. Jag skulle kunna skriva den listan här, men det känns lite fånigt. Den finns i mitt huvud i alla fall, och jag ska försöka att plocka fram den igen när det är svårt att se igenom allt inbillat mörker.

Luleå -2°

Ett kärt återseende

Det känns alltid lite läskigt att träffa människor som man inte har sett på länge. Är personen den samma eller har de utvecklats till något helt annat som man inte alls känner igen? Blir det konstigt? Vad pratar man om? Det har ju gått så lång tid..

Idag träffade jag Emil som jag inte hade sett på tre år. Lite spänd gick jag ner och mötte honom vid Subway som ligger nedanför pappas gata. Men efter en bamsekram som lyfte mig från marken (Emil hade vuxit på längden på tre år) kändes det inte lika läskigt längre och Emil visade sig vara väldigt lik den killen som jag mindes.

Efter kaffe, prat och en sväng förbi Tasty såg vi filmen The Social Network. Ni vet, filmen om facebook? Den var överraskande bra och jag tycker att alla facebooknördar borde se den. Eller den som bara vill se en bra film.

Turkosa rattar

Igår var jag på pappas jobb på Teknikens Hus. Jag och en tjej i hans arbetsgrupp skulle göra en vattenlekgrej. Vatten skulle ledas med plastrännor som kunde flyttas runt på en vägg, och målet var att få en grej att snurra med hjälp av vattnet och på så sätt få en speldosa att börja spela. Klurigt? Lite.

Jag målade en ratt turkos också!


Idag får jag Emilbesök!

Alla sover så jag dansar ensam.

Kulturinsupande och Myrfynd

Jag kom hem med lite fler kassar idag än vad jag gjorde igår. Vi tog oss till Myrorna och där hittade jag en jacka och en klänning, och på Kappahl hittade jag en grå farfarströja. Bilder på detta kanske kommer upp imorgon.

Innan vi åkte till Myrorna, som ligger en bit längre bort från pappas lägenhet, gick jag och Rasmus runt på gågatan. Det var bokrea på Åhlens och jag hittade två böcker att sticka näsan i : Livet på Scotland Street 44 av Alexander McCall Smith och Vintage av Marie Birde. Efter det hann vi även med ett besök på konsthallen där Jonathan Josefsson "Ollio" ställde ut innan pappa slutade på jobbet.

Bränner staden

Klicka på bilden för att höra Gaby and the Guns nya singel Drake!

Jag och Rasmus har nyss suttit i soffan med pyjamas på och ätit pannkakor framför en sån där halvdålig komedi som hette "Funny People". Snart ska vi skutta i kläderna och ta oss ner på stan och bränna lite pengar. Igår gick jag hem med endast en liten påse som innehöll ett par strumpyxor, och då hade vi även gått in på Monki som hade grym rea. Inte så kul när man har sett fram emot att kunna hitta lite nytt, men idag hoppas vi på bättre konsumtion och ett besök på Myrorna!

Klick, Klick, Klick

Ensam i Luleå och det är tjugoen minusgrader ute.

Hejdå

Det här är förmodligen det sista inlägget jag skriver här. I alla fall på ett tag. Jag orkar bara inte, och allt jag skriver handlar om att jag just inte orkar. Att trampa runt i samma vardagsgegga hela tiden är inte inspirerande, vilket leder till att jag inte ens fattar varför jag går estet. Jag hade faktiskt intressen förut, jag blev faktiskt energisk så fort jag fick till exempel en penna i handen och jag såg mina bildlektioner som något roligt som gjorde veckorna värda. Men nu ser jag ingen mening i det alls. Jag skulle lika gärna kunna gå bygg och bli hantverkare som jobbar på storbygge. Blanda cement. För jag kan inte tänka själv längre.

Just nu överväger jag att åka iväg till min pappa och arbeta som han och hans rumskompis slav ett tag. Hemmafrulivet känns värt ett försök just nu, för jag har inte så mycket andra idéer för framtiden.

Badkar och köksdans

Efter att ha suttit i badkaret och låtit tankar fara runt som dom vill kom jag på rätt sida igen och idag har det varit helt okej. Ett argt utbrott över en ganska obetydlig grej inträffade dock, men ilska är väl mer hälsosamt än att deppa under täcket?
Simon kom också förbi på kvällen igår. Han är fin och hjälper mig att vända på tankar och att se det fina i allt det jobbiga och hemska. Om det är medvetet vet jag inte, men det är i alla fall en ganska unik förmåga han har där.

Ikväll står Rasmus för maten. Det är praktiskt att ha en bror som går hotell och restaurang, speciellt om man själv känner sig väldigt vilsen i köket. Vi har nyss haft lite Di Leva-flum tillsammans medan jag diskade och den som gick förbi där ute och såg in i vårat köksfönster måste ha fått sig ett gott skratt.

Imorgon är ett besök på Rosa Huset inplanerat!

...

När man tror att saker inte kan bli värre så kan de faktiskt det.
Plötsligt försvann all livsglädje och jag undrar vad fan jag gör här egentligen? Är välmående verkligen värt att sträva efter när man hela tiden stöter på motgångar som tar en så många steg tillbaka att psyket hamnar i skorna?
Jag lovade mig själv att inte stoppa huvudet i sanden nå mer, men just nu ser jag ingen anledning till att stanna här uppe.

Arg

Ja, ibland så blir hon arg. Just nu känner jag mig arg, ensam och irriterad. Stressen försöker också tränga sig på, men jag är för upptagen med att hata världen för att ens orka bry mig om alla måsten.

Förkyld har jag lyckats bli, min visdomstand är typ inflammerad och helt plötsligt har alla så jävla mycket för sig att jag bara står här helt ensam. Mamma åkte igår till Luleå och kommer hem först på måndag så jag har inte ens henne. Jag skulle kunna gå och dö, eller inse att man faktiskt är helt ensam ibland och skaffa mig en hobby att sysselsätta mig med när det väl händer.
Nu ska jag i alla fall ta mig till skolan för att göra klart min zoetrope.