Det här är förmodligen det sista inlägget jag skriver här. I alla fall på ett tag. Jag orkar bara inte, och allt jag skriver handlar om att jag just inte orkar. Att trampa runt i samma vardagsgegga hela tiden är inte inspirerande, vilket leder till att jag inte ens fattar varför jag går estet. Jag hade faktiskt intressen förut, jag blev faktiskt energisk så fort jag fick till exempel en penna i handen och jag såg mina bildlektioner som något roligt som gjorde veckorna värda. Men nu ser jag ingen mening i det alls. Jag skulle lika gärna kunna gå bygg och bli hantverkare som jobbar på storbygge. Blanda cement. För jag kan inte tänka själv längre.
Just nu överväger jag att åka iväg till min pappa och arbeta som han och hans rumskompis slav ett tag. Hemmafrulivet känns värt ett försök just nu, för jag har inte så mycket andra idéer för framtiden.
Så är det ju ibland. Man kan inte vara kreativ hela tiden. Eller som din bror sa: man måste vara ledsen ibland för att kunna bli glad sedan.
SvaraRaderaBra idé att resa bort ett tag och få perspektiv.
Kram mamma