Saknad.

Mysig dag med besök hos Mathias. När jag kom hem till honom låg han fortfarande och sov, så jag gick och la mig och somnade bredvid honom. Sen kom Uffe och blev helt överlycklig av att se mig så han hoppade på mig och slickade mig i ansiktet. Jag har saknat mina pojkar. <3

Jag är så jäkla slut i kroppen och halsen börjar skava och krånga nu också. Imorgon har jag en riktig lektion, sen kan jag gå på stödmatten om jag vill men det känns som om jag gör bättre i att plugga det hemma. Det enda som skulle få mig att åka till skolan i morgon är att sen åka till Rättviksmarknaden, men det har jag inte heller någon lust med. Jag vill bara ligga hemma i min säng och sova, kanske läsa någon sida ur boken och dricka te.
Men det känns dumt att stanna hemma från den kursen som jag precis håller på att försöka byta till mig (musiken). Men ändå känns det så himla onödigt att ta bussen dit, klinka lite gitarr och sen åka hem igen.

Att säga hejdå till Mathias idag var nog det jobbigaste på hela dagen. Jobbigare än PMet till kultur och idé historian som jag precis skrev klart. Jag saknar honom så himla mycket, och jag känner mig så töntig som känner så efter bara några dagar utan honom.

Nu ska jag kolla om det går någon buss hem efter att jag har varit på den där lektionen, annars får det fan vara.